vår tur att äta

Kenya ligger mig varmt om hjärtat. Jag har varit dit flera gånger och tycker verkligen om det. Sedan är det också väldigt olikt Etiopien. Där Etiopien är naivt, rakryggat och har en okuvlig integritet så är Kenya mer krasst och beräknande. Och mycket mer vant vid turister. Det är på många vis en fascinerande kulturell kontrast som bjuds bara två flygtimmar från Addis.

Kenya blev självständigt 1963, innan dess var det en brittisk koloni. Landet överlämnades i relativt gott skick av britterna men en sak som tyvärr skulle få konsekvenser för lång tid framöver var det faktum att britterna bedrivit en tydlig raspolitik och delat upp landet i olika områden för olika folkgrupper samt, det typiska för de flesta kolonier, haft en folkgrupp som favoriserades och åtnjöt särskilda privilegier jämfört med de andra.

Till skillnad från andra afrikanska länder så blev den postkoloniala tiden fredlig och jämfört med till exempel Ugandas Idi Amin så var diktatorn Daniel arap Moi en mjukis som dock bjöd på ekonomisk tillbakagång och korruption.

Och det är korruptionen som varit Kenyas största problem efter att landet blev självständigt. Att politiken alltid varit uppdelat efter etnicitet och att de styrande alltid sett om sitt hus och gynnat de sina.

Det var också roten till oroligheterna efter valet i december 2007.

Och är du intresserad av Kenya, korruption eller hur bistånd påverkar (eller alla tre) så rekommenderar jag varmt att läsa den här boken!

 

Advertisements

Kommentera!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s