upp som en sol

tidningsomslag från januari, 2012

Han personifierade att inget är omöjligt. 

Och jag känner mig förnärmad, av livet, att det hela tiden ska förvägra mänskligheten lyckliga slut. Att människan aldrig riktigt kan hålla hela vägen. Att det ofta blir upp som en sol och ned som en pannkaka. Att det aldrig är så bra som det ser ut att vara.

Men kanske ännu mer så visar det att vi ofta ser det vi vill se och blundar för det som inte passar in i den bilden.

Och när fasaden väl rämnat, så står omgivningen där med en hel rad av händelser som var för sig bara verkade lite udda men som alla var bitar i det pussel som nu är färdiglagt och visar en helt annan bild av människan.

Där har vi nog alla varit mer eller mindre, bara att det oftare slutar med sårade känslor eller förlorad tillit, inte att man blir skjuten i huvudet.

Men jag tänker ändå inte – jag vill inte – ge upp tron på mänskligheten.

Men inte är det lätt alla dagar.

 

Kommentera!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s